En lång dag...

Denna dagen började i ett blåsigt Skåne. Ni som bor där, eller för den delen besökt landskapet under vintern förstår precis vad jag menar. Det är hopplöst med vinter i Skåne. Grått. 2 plusgrader och denna ständiga blåst. Det är inte förrän man inser att våren kommer en månad tidigare som uppskattar Skåne. Eller när man inser att resten av Sverige inte cyklar mountainbike året runt. Inte ens med dubbdäck.

Men nu när dagen lider mot sitt slut sitter jag i Falun. Det är första gången jag är i staden. Och i ärlighetens namn har jag inte hunnit uppleva så mycket av staden än. Men jag gillar Dalarna. Idag välkomnade landskapet mig med en nedgående sol på vägen mellan Borlänge och Falun.
Väl i Falun är det den lysande hoppbacken som är den visuella höjdpunkten. Det är fräckt. Jag lovar att dokumentera och dela med mig.
För övrigt sjuder staden av förväntan inför VM som startar på onsdag. Det känns som att det kommer bli folkfest, och med tanke på vad Charlotte Kalla visade i Östersund idag så kan det bli rent episkt. Vi får väl se...

Jag passade även på att testa ett av många elljusspår runt, och i Falun. Pumpen kallas området och det kändes som att det var fina förutsättningar sånär som på att det är ganska isigt på sina ställen. Jag tror att det handlar om att det varit mildväder och nu är det desto kallare. Nästan 10 minus när jag hade åkt färdigt, och det förklarar rimfrosten i skägget...

Enligt farsan fanns det likheter med Juha Mieto. Men till farsans försvar ska sägas att han inte såg mig åka! Någon nämnde Wassberg, men även där stannar det nog vid skägget som likhet!
Skägget närmar sig för övrigt sitt slut. Det har varit med ett tag, och jag har sagt att det ska bort, eller i alla fall förändras efter Vasaloppet. Det är liksom vinterskrud.
Jag funderar på en hommage till den gamla triathlonlegenden Scott Tinley. Vad säger ni?

För övrigt var det snöpremiär avseende skidåkning. Jag har än så länge fått nöja mig med att rulla.
Jag är redan på förhand glad för mina Atomic Skintec, skidor. Det är nu någon säsong sedan de lanserades och det fina med dem är att man istället för valla använder ett belag med stighud. Stighuden är en textilmaterial som brukligt används på skidor vid toppturer och skidbestigningar. På sin alpinskida spänner man fast den och sedan har man då fäste. På samma sätt ersätter huden fästvalla och eventuell klistervalla. Det är högst troligt inget vi kommer se eliten köra runt på, men de har å andra sidan välbetalda vallare. Det har inte jag! På så vis kan jag satsa på att åka, inte meka. Och det behövs vill jag meddela efter dagens tur!

Ni får ha överseende med den gula tonen... Och har ni inte det så får ni snacka med Falu kommun, det är deras lampa!

Nu ska jag se andra åket i slalomen och hålla tummarna för de svenska åkarna!

Natti!

//
Jocke