Här på plats är det uppenbart att det är norrmännen som står för stämning, liv och pepp. Och gode Gud vad de peppar! De PEPPRAR! Sånt tryck de bjuder på.
För övrigt är väl det man kan säga om publiken att jag är lite förvånad över hur pass mycket alkohol som konsumeras. Det är inte så att folk är fulla och dryga, de är mest fulla och glada, men att ett längd-VM skulle vara så hårt festande trodde jag aldrig. Nåväl... var och en till sitt! Stämningen under sprinten var det då inget fel på!
Stina Nilsson skötte sitt. Silver bakom Marit Björgen, eller Queen of ski som speakern kallade det här på Lugnetstadion.
Det är även svårt att inte beundra Petter Northug som lyckas fokusera och som faktiskt dominerade hem sitt guld. Jag kan inte tycka illa om honom. Han är speciell och levererar något som ingen annan kan, vill eller vågar. Speakern kallade honom "the one and only"! Sanning!!!
I övrigt är det imponerande att se skidåkarna live, de är löjligt snabba!
Någon som skötte sig sämre var jag själv...
Det var förvisso löjligt blött i spåret, men det kändes som att jag vägde 150 - 160 kilo och fick slita hårt. Dock är Skintec-skidorna från Atomic underbara. Inte bakhalt en enda gång. Imponerande!
Är du som jag, och vill åka, inte valla är det den perfekta skidan!
Och nu ska jag berätta hur man lyckas få ett "fläsköga" när man åker skidor!
Jo, för det var ju halt och på ett ställe var det såklart brant och jag skulle saxa lite... I farandet med skidorna lyckas jag så kasta en snö/ishög rätt i ögat. Det tog jäkligt hårt, och det var precis att jag inte ramlade då jag försökte stanna för att ta reda på vad fasen jag lyckats med... Sjukt! Ont gjorde det dessutom.
Nåväl, det går väl över. Och nya tag imorgon.
God silvernatt från Falun!
//
Jocke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar