Jag lovade i ett svagt ögonblick att jag skulle berätta om mina planer inför 2016, och om varför det är viktigt att redan nu titta på dessa. Och kanske till och med skriva ett och annat om 2017, till och med!
Jag vill börja med att säga att alla är olika och när jag säger det hänvisar jag lite tillbaka till mina tankar kring motivation och på vilka grunder man egentligen håller på med det här med att träna, över huvud taget.
Jag tycker att det är roligt att tävla, för mig är en stor motivation till att ta mig igenom det slit det ibland är att ha fysisk ansträngning som hobby möjligheten att just få tävla. Tävla för att mäta sig med sig själv, sin förmåga, banor och utmaningar och andra konditionsidioter.
Med viljan att tävla kommer ett behov av att styra när, hur och med vilken inställning man ska tävla. Det kan handla om tid, pengar, förmåga eller något annat, men att bara tävla planlöst är sällan det bästa.
Jag förstår att andra inte går igång på samma sak, men då gäller det återigen, som så många gånger förr, att hitta sin egen grund. Vad får din "motor att brumma"?
Jag lägger i alla fall upp en plan för hur tävlingssäsongen ska se ut.
När jag gör det börjar jag med att lista allt jag tycker är roligt, fascinerande eller bara fräckt. Jag för upp det i ett dokument i typ Excel eller liknande. På så vis kan jag hålla reda på datum, disciplin och annat.
När jag börjar med mitt dokument är det alldeles för många tävlingar, för tätt och för spretigt. Men i första läget pratar vi om vilja, och önskningar. När det inte längre finns något som retar intresset är denna fas klar.
Efter den sätter jag mig ner och ser om det går att skapa en röd tråd genom året. Eller kanske två eller tre röda trådar, uppdelat i säsonger eller motsvarande. Grundtanken och optimalt är givetvis att det ska vara en röd tråd. Det gör ju att det går att träna, med en tanke, ett mål och utan att det blir omöjligt att hålla ihop träningspass avseende gren, specifitet (det man tränar på är det man blir bra på), utrustning och så vidare.
Efter att den röda tråden är fastställd, tittar jag på tidsperspektivet. Ligger tävlingarna på lagom tidsmässigt avstånd. Finns det möjlighet att klara av dem som ett ”sjok” eller är det så mycket tid mellan att man hinner förbereda sig. Kanske ska det kapas i planen, eller finns det möjlighet, eller till och med behov av, att lägga till, nu när jag kanske kapat i schemat med den röda tråden som hänvisning.
Når detta är klart har jag ett schema, en planering som följertankar, både avseende tid och typ. Kvar nu är bara att bestämma vilket som är absolut viktigast. För i det avseende skiljer vi motionärer oss väsentligt från eliten. Vi KAN INTE vara i form en hel säsong. Som proffs är det ett måste att komma upp till en viss förmåga, att ha en acceptabel lägstanivå. Som motionär kan vi unna oss lyxen att välja vilken tävling vi vill lyckas med och vilken det är OK att kanske bara genomföra.
Det är klart att proffsen gör samma indelning, men ska man vinna exempelvis en världscup gäller det att väldigt få svackor. Som motionär kan man ha svackor hela året och sedan göra ett bra lopp och säsongen kan anses väldigt lyckad ändå. Lyxigt va?
Därför delar jag upp de lopp jag har i tre kategorier; A, B och C. A-race är det loppet där jag SKA göra bra ifrån mig. Det ska finnas tid att toppa form och fixa och dona. Allt SKA stämma den dagen.
B-race är lopp dit jag ska komma i bra form, men den behöver inte toppas. Jag sätter mål och krav på mig själv lite lägre, kanske på en nivå jag till och med VET att jag klarar. I A-racet spänns bågen desto mer rejält.
C-race är lopp man gör för stämningen, av sociala skäl, eller där jag är så osäker på min prestation att det är fullt acceptabelt att genomföra, oavsett tid eller så. Det behöver verkligen inte vara en sämre upplevelse, men det är annorlunda.
Men varför planerar jag mina säsonger så tidigt då? Jag sitter ju redan nu med ett påbörjat dokument med 2017 som rubrik.
För det första vill jag inte gå miste om de tankar jag får ”on the fly”. Som till exempel, varför inte springa det och det loppet när det firar det och det jubileet? För man in det i ett tidigt planeringsstadie ligger det ju där, så får man se vad det bli efter hand.
Sedan kan man låta träningen få sina förhållningar och sin planering i förhållande till vad man vil prestera. Om man inte vet vad man ska göra bli träningsspecifiteten väldigt svår att få till.
En annan anledning är att många av de utmaningar och idéer jag får är knutna till ett större behov av träning. Man måste lägga sina timmar, helt enkelt. Och ju längre tid man har att klara de timmarna, desto lättare blir det ju att verkligen reda ut det. Enkelt!
Dessutom gör tiden att man hinner skaffa, justera och vänja sig vid den behövda utrustningen. Jag är petig med mina prylar och jag gillar att skaffa mig ”rätt” prylar och ”nörda” ner mig.
Ett lysande exempel är den heldämpade mountainbiken som är på väg till mig, som jag kommit fram till att jag behöver för att genomföra de terrängtriathlon jag planerat att få gjort 2016.
Så hur ser då framtiden ut för mig?
2016 är tänkt att bli året då jag flyttar mitt triathlonintresse till skogen. Satsningen blir mot Xterra med tänkta deltaganden i både Sverige och Danmark.
Vasaloppet kommer löpa som ett alternativt spår (kul va?) under den vintrogare delen av året.
I övrigt finns det en löjligt stor längtan att delta i ett fjällmaraton, som AXA fjällmaraton. Problemet är att det är lite olika typer av träningsbehov för de två nämnda tävlingarna.
Men det ska nog fasen lösa sig.
2017 har redan fått sig en rejäl duvning i vad som ska in, i och med att jag , tillsammans med 3 kollegor bestämt att det ska göras en Svensk klassiker. Om det går att lägga till något utöver det vet i fasen, än är listan mycket längre än så, och det är fortfarande länge tills jag blir tvingad att kapa i den!
Sätt dig nu ner och plita ner vad som får din motionsmotor att ”humma”! Får igång tankarna, drömmarna och målen så ska du se att det även kommer landa en portion motivation och vilja. Så länge du är ärlig med de olika stegen kommer en planering bara vara av godo!
Kör hårt och dröm stort!
//
Jocke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar