Lögn och förbannad dikt!

Det går i sina stunder långt mellan mina inlägg här. Det är inte ens lönt att be om ursäkt för det. Enda godtagbara lösningen är att bättra sig.
Vi får väl se hur det går med det...

Något som det inte går så långt mellan, proportionerligt sett, är idrottare som sviker med sitt fusk.
Senast i raden är Therese Johaug.

För mig är det en stor besvikelse att det är just Therese. För att jag hoppades att hon, som var så bra, så överlägsen var ren. För att skidsporten behöver rena stjärnor!

Det var inte så länge sedan norska längdlandslaget skakades av att Martin Johnsrud Sunby hade tagit astmamediciner som var av tveksam art. Jag vet inte säkert, men nyhetsvärdet i Martins fusk sjönk fort. Han hade ju bara tagit astmamedicin liksom...
Vadå bara? Han har tagit en medicin han verkligen inte har legitimt behov av. Han har tagit den för att få en fördel. Mot förutsättningar och konkurrenter. Det är så mycket fusk det kan bli.

I Therese Johaugs fall hävdar man att hon haft nariga läppar till följd av all exponering för sol.
Så hon har fått en kräm för att behandla detta. Hon har, enligt storyn, frågat landslagsläkaren om denna kräm är OK, och fått svaret att den var det.
Sedan visar det sig att denna kräm tydligen innehåller en anabol steroid. Och det är förklaringen till varför hon testats positiv. Vad hände med idominsalva?

Och någonstans här kommer dagens rubrik in.
För hela den där storyn är inget annat än just "lögn och förbannad dikt".
Det är en fabricerad efterhandskonstruktion som tillsammans med landslagsläkarens avgång syftar till att gjuta vågor på det stormande hav som kulminerade i en presskonferens där Therese Johaug satt och grät och sade att hon minsann skulle rentvås.
Jag tror absolut att hennes sorg och besvikelse är äkta.
Men hon är ledsen för att hon åkt fast, inget annat. Fuskare som hon är.

Sättet att hantera krisen är inget nytt, dock.
Jag skulle vilja kalla det för "Lex Bäckström".
Kommer ni ihåg att Nicklas Bäckström stängdes av under hockeyslutspelet mitt i brinnande OS i Sotji?
Han hade tagit någon allergimedicin som var tillåten i USA, där han normalt lever och verkar. Man fick ta si och så många, men han hade tagit för många.
Återigen, lögn och förbannad dikt.

Det visade sig sedermera att just denna medicinen innehöll ett amfetaminderivat, som enligt läkemedelskunniga påverkar saker som empati och konsekvensanalys.
Det är möjligt att Bäckström tog väldigt lite av det där, men han gjorde det för att få en fördel på isen. Alltså fuskade han!
Så, alltså vi är inte bättre i Sverige. Detta är ingen västligt riktad pekpinne!

Duger inte Bäckström, som exempel på att vi står i gyttjan i Sverige, finns det en nyare historia med en viss löperska, med tveksamma äktenskapsförhållande som låg till grund för ett medborgarskap och sedan en historia med meldonium.
Det är svårt att inte se det där som smutsig byk i friidrottförbundets tvättstuga.

Jag är en fullständig, ohejdbar, galen sportfreak.
Både när det gäller min egen motion och när det gäller att följa idrott. Jag imponeras lätt och dyrkar hårt.
Därför blir fallet hårt när jag sviks av de jag beundrat.
Men nu börjar jag bli lite blassé!
Det börjar bli för många, som jag hoppades och trodde var rena som visat sig vara smutsiga som en Linderödsgris en regnig oktoberdag.
Och då vinner ändå grisen. För den är bara smutsig, den fuskar inte!

Det är helt uppenbart att idrotten behöver en sanningskommission. Med idrotten menar jag alla idrotter, inte någon specifik, för fuskarna finns i alla idrotter!
En betrodd institution som sätter fast ALLA som fuskar. Som inte accepterar någon lam efterhandskonstruktion.
Som ställer fuskarna inför rätta och avkräver ansvar. För Therese ansvarar till 100% för vad hon smetar in läpparna med! Hon KAN inte skylla på någon annan. Så naiv och dum får ingen vara.

Sanningskommissionen ska inte bara komma med en meningslös avstängning som i realiteten bara ger fuskaren respit från tävlingar så att de kommer tillbaka i bättre form än innan fusket.
Offentligt ska det vara dessutom, så att vi alla får ta del av något bättre än en presskonferens som fuskaren själv regisserar.
Typ rättegång. Med dom och hela köret.
Som avslutar deras karriär. Som inte låter dem komma tillbaka i någon annan idrott. Om inget annat så för alla som inte fuskade.
För med alla dessa fuskare som kommer allt för lätt undan börjar det bli svårt att tro på någon över huvud taget.
Och det blev väl lite uppenbart med Lance Armstrong att de här fuskarna tjänar feta pengar på sina framgångar. Sina framgångar, som alltså är skitigare än en Linderödsgris en regnig oktoberdag!
Skitiga pengar som de mer eller mindre stulit med sitt fusk.
Pengarna i idrotten ska vara en drivkraft att motivera och en möjlighet att kunna satsa. Att få tid och möjlighet att bli så bra det går utan att behöva göra något annat än det som krävs för just det.

Och att finansiera det borde inte vara några problem, om "man" verkligen vill att idrotten ska få tillbaka sin trovärdighet, i förlängningen ett måste för att pengarna ska fortsätta komma in.
För vem vill sponsra Linderödsgrisar? En regnig dag? I okotber? Som fuskar?

//
Joakim