onsdag 19 oktober 2016

Höst, tråkträning och Johaug-härvan

Det är bara att omfamna.
Hösten är här... med kraft dessutom!
På lunchen satt jag och pratade med några kollegor och vi var rörande överens att dagsljuset just nu bara upplyser om att det är tämligen grått. Det är nästan bättre när det är mörkt. Då kan man tända ljus och mysa, liksom.

Tråkträning
I och med att det är höst är det liksom både rent praktiskt, och även mer planeringsmässigt, dags för en tråkigare, lite mindre glättig träning.
Ja, för det finns verkligen inte något sexigt med löpning i "lite mer än duggregn" på upplyst motionsslinga, cykling på trainer (gärna till någon ny "spännande" TV-serie som precis haft, just det, höstpremiär) eller simning där enda utsikten att roa sig med är kakelfogar.

Så det krävs att man kämpar emot, eller hittar något bränsle för att ta sig igenom den här träningen. Det är trots allt viktig träning!
Jag tycker själv att ett bra knep är att ha några pass som är roliga trots misären. Som i helgen när jag var ute och cyklade tillsammans med Magnus och Anders. Vi utgick från Vejbystrand där Magnus bor. Sedan klättrade vi upp för åsen, cyklade runt lite där och belönade sedan oss själva med cykling ner för åsen.
73,8 km/h på asfaltsväg, med mountainbike, skapade en härlig sång om däcken.
Eh, förresten... det var nog 50 där så, eh hrm, eh, det gick nog inte så fort!
Som ytterligare ursäkt kan sägas att den enda trafiken på vägen var tre dåraktiga cyklister.
Och trots min rädslebefriade framfart bjöd korna som var grannar till vägen inte ens måttligt beundran. Inte så mycket som en blick!!!
I vilket fall som så var det en tämligen kall och blöt historia. Men det är liksom gött att få lov att vältra sig i det där, även om det bitvis var så pass kallt att jag inte riktigt vet om det var roligt ens. Att jag just denna dag valt ett par strumpor som berikats med ett hål precis ovanför skokanten vid vristen gjorde det säkert inte bättre. Och, nej hålet var inte där när jag drog på dem!
Men det är gött att umgås med andra tokar och naturen är alltid vacker.

Ett annat sätt att få tråktiden lite kortare är att stoppa något roligt i öronen. Jag har själv problem med att om jag lyssnar på musik är det lätt hänt att tempot på löpningen blir lite för högt. Det blir liksom pepp overload!
Så när det inte är intervaller som gäller så har jag hittat räddningen i podcast! Jag är fortfarande lite av en nybörjare och har mycket kvar att upptäcka, men jag gillar´t...
Jag har, sent om sider upptäckt "Värvet" som är något av ett original och ursprung. Och är ni nya på det där med podcast ska ni kolla in Värvet. Där finns något för alla!

Ikväll blir det i alla fall trainer... Och det bör gå snabbt och lätt eftersom jag har ett roligt möte att klara av innan dess. Det gäller liksom att fånga all energi man kan nu, och sedan använda den vid behov.
Ta det som kommer din väg, lägg det i din energiryggsäck och plocka ur det när det behövs. Ju mer man tränar på detta, desto bättre blir man på det!

Johaug-härvan
Jag skrev ju om Thereses debacle häromdagen och att jag inte tror hon är ett dugg oskyldig.

Det känns som att snaran dras åt kring norskan.

Först var det ju frågan om att förpackningen var så oskyldig... Och då gick finskan Aino-Kaisa Saarinen (som förvisso väl inte precis är oskulden personifierad, men skit samma), som råkade vara i Italien och besökte ett apotek där.
Det resulterade i den här tweeten:

Man får nog vara blind om man tror att denna salvan är OK att ta som idrottare. Eller för den delen om man är läkare åt en sådan.

Idag kom så nyheten att Johaug stängs av i två månader.
Norsk antidoping hade ju tidigare sagt att det inte var aktuellt och nu kommer det ändå. I mina ögon är det knappast ett tecken på att det kommer vara frågan om någon sådär löjligt lindrig dom. Om det inte är så att de känt av någon internationell opinion och press.

Det visar sig också att Johaug inte testats på fyra månader.
Ja, F Y R A månader.
De fyra månaderna är bland de månaderna då dessa idrottarna tränar som hårdast, och därmed har som mest nytta av att dopa sig.
Det betyder också att de värden man nu hittade hos Therese Johaug, även om det nu skulle vara rimligt att de är resterna av en nyligen använd kräm på läpparna, likväl KAN vara resterna av en något mer avlägsen injektion.
Jag spekulerar när jag skriver det, men om Johaug fortfarande har avsikten att bli friad blev det plötsligt en uppförsbacke tio gånger värre än Alp Cermise (från Tour de Ski)!

För övrigt kan jag inte begripa hur man låter bli att testa en världsledande, överlägsen idrottare i en dopingtyngd sport i fyra månader. Dessutom under en tid då det, teoretiskt och praktiskt, ger maximal utdelning med doping. Pinsamt.
Och vi är direkt tillbaka i det jag skrev om förra gången.
Att allt kring antidoping, avslöjande, lagförande och bestraffning måste bli proffsigare!
Mycket proffsigare.
Igår!
Och om någon borde ha intresse av det är det idrotten längdskidåkning (i detta fallet) och alla dess utövare och ledare. För att man MÅSTE sortera ut fuskarna!

Jag sticker ut hakan och säger att vi inte ser något mer av Therese Johaug denna säsongen. Ingen vild gissning i och för sig...
Men jag hoppas faktiskt att vi aldrig ser mer av henne.
Hur mycket jag än beundrat henne och hennes prestationer innan hoppas jag nu att jag aldrig får se hennes fuskande nuna igen.
För jag är rätt övertygad om att hon fuskat, "på riktigt" om ni är med?

Själv känner jag att jag gärna skulle smeta in hela min feta (faktiskt enligt BMI) kropp i costebol-kräm, för det går lite tungt just nu.
Men vad fasen, jag släpper det där med att vara positiv och kastar mig in i misärträning på trainern ikväll. Och tar energi enbart från att tänka onda tankar om fuskare. Så det ska nog bli bra tryck i benen ändå. Energi som energi liksom!

//
Joakim

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar